Tillbaka med värkande snöskottararmar efter en anmärkningsvärt snörik julhelg, konstaterar jag att skrivbordet borde rensats ännu bättre före ledigheten. Men nu har jag ett helt år på mig att fixa till det inför 2011…En nyhet damp ner överst på skrivbordet: bland de 50 personer som DN PÅ Stan listar som Stockholms största hjältar återfinns Länsmusikens egen Penny Rosengren, med följande motivering:
”Musikistan, projektet som Länsmusiken startade hösten 2008 för att ge jazzmusik till barn, blommade upp i år. Projektledaren Penny Rosengren höll så föredömligt löst i tyglarna att barnen tilläts närma sig musik som ofta beskrivs som komplicerad och svår – klassiskt, jazz, folkmusik – på ett alldeles okomplicerat sätt.”
Jättekul att detta arbete - och Penny - uppmärksammas. Musik för barn och unga är Länsmusikens huvudsakliga uppgift – och här finns mycket att göra. Eftersom musikens potential och innehåll spänner över så stora fält – från ren funktions- och underhållningsmusik till omvälvande konstnärliga upplevelser – ser vi det som viktigt att barn och unga ges möjlighet att möta just den musik som de inte alltid möter. Hitlistornas musik kranas ut i hela samhället, men tillgodoser bara en liten del av det stora behov som människan har av musik. Och bortom de färdigförpackade halv- och helfabrikaten finns också en annan del av det som är musikens väsen – den levande kommunikationen, klangvärldarna du inte visste fanns, energin du inte visste att du kunde få…allt det ligger som en bonus i mötet med levande musik och musiker. Forskning kring musik pekar på den unika roll som musiken har för människor och människors förmåga att kommunicera. Jag är övertygad om att det i framtiden kommer att visa sig att musikens roll – och kunskapen om musikens verksamma beståndsdelar – har varit sorgligt underskattad i många sammanhang. Inte minst för barns och ungas utveckling. Länsmusiken kommer under 2010 att fortsätta arbeta för att musikens roll och ansikte breddas och fördjupas i Stockholms län. Nyårslöfte? Japp.
fredag 8 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar